För drygt 170 år sedan togs de första fotografierna – daguerreotyperna – i Sverige. Möt genom dessa unika fotografier de människor som var drivande i Sveriges förvandling från ett ”krigens och böndernas till ett fredens och ingenjörernas land.”

Läs mer: Herr Daguerres Spegelbilder, inbjudan från Vänersborgs museum

I samband med invigningen ger Björn Axel Johansson också kl. 15.00 en föreläsning:

De första fotograferna – introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige

Fotohistoriker Björn Axel Johansson, Stockholm, berättar en fascinerande kultur- och teknikhistoria om den tid då de första svenska fotograferna etablerade sig för drygt 170 år sedan. Det var med hjälp av fransmannen Daguerres nya metod, daguerreotypin, som man lärt sig fixera bilder på försilvrade kopparplattor. När den förste svenske fotografen, den f.d. främlingslegionären Lars Jesper Bentzelstjerna, gav sig ut på resa genom Sverige var det ett land i förvandling från bonde- till industrisamhälle där 1700-talet ännu var levande.

Läs mer:

http://www.vastarvet.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=4386

Fotoveckans seminarium 2011 har rubriken Den digitala utmaningen. Särskilt inbjuden talare är Paula Bray från Powerhouse Museum i Sydney. Seminariet är nu fullsatt!

I övrigt medverkar personer från arkiv, bibliotek och museer från Sverige och Norden.

Datum: 12 april, kl. 12.30 – 16.00 samt 13 april, kl. 10.15 – 16.00
Avgift: 1 200 kronor (ink. moms)

Anmälan

Seminariet är nu fullsatt. Vill du sätta dig på en reservlista, kontakta Kajsa Hartig: kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

Program – preliminärt

Dag 1: 12 april

12.30 – 13.00 Registrering

13.00 – 13.10 Välkomsthälsning

13.10 – 14.00 Photography collections in the digital environment: what role should photography play in the saturated, digital world of images. How do we share stories, start conversations and provide new opportunities for museums to engage audiences using photography collections online, with mobile technologies and in our galleries. Paula Bray, Powerhouse Museum, Sydney

14.00 – 14.40 Digitala historier. Anna Dahlgren, Nordiska museet

14.40 – 15.00 Kaffepaus

15.00 – 15.20 Att samla fotografi. Elisabeth Boogh, Stockholms länsmuseum och Merja Diaz, Malmö Museer

15.20 – 15.40 Digital långtidslagring. Birger Stenskiöld, Riksarkivet

15.40 – 15.45 Avslutning dag 1: Avrundning och information om kvällen

18.00 Gemensam middag på Blå Porten på egen bekostnad

Dag 2: 13 april

10.15 – 10.45 Norden runt, aktuellt från de nordiska länderna

– Bente Jensen, Landsforeningen til bevaring av foto og film, Danmark

– Per-Olav Torgnesskar, Norsk kulturråd

– Inga-Làra Baldvinsdottir, Islands nationalmuseum

– Elina Heikka, The Finnish Museum of Photography

10.45 – 11.40 Getting social with photography collections: Powerhouse Museum’s approach to integrating photography into its digital strategy that includes online, into the gallery and back. Paula Bray, Powerhouse Museum, Sydney

11.40 – 12.00 Okänd plats – Om att använda Flickr i arbete med fotosamlingar. Carl Axel Petersson, Spårvägsmuseet

12.00 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.30 Riksantikvarieämbetet på Flickr Commons, erfarenheter och råd. Anna Boman, RAÄ

13.30 – 14.00 Thesaurus of Graphic Materials II – att göra samlingarna sökbara. Marlene Eriksson, Kungliga biblioteket

14.00 – 14.30 Digitala utskrifter – ett arkivperspektiv. Lennart Andersson, Kulturlagret i Vänersborg

14.30 – 15.00 Kaffepaus

15.00 – 15.45 Paneldiskussion: Verk och bild, ideell upphovsrätt – hur påverkar det förmedling av fotografi?

Deltagare:

- Per Olav Torgnesskar, Norsk kulturråd

- Bente Jensen, LFF, Danmark

- Jonas Hedberg, Nordiska museet

m.fl.

15.45 – 16.00 Avrundning

Bland de ämnen som påverkar fotografiskt material är hudfett. Fettet påverkar emulsionen och ger grogrund för mögel och bakterier. Därför bör man alltid använda torra och rena bomullsvantar vid hantering av fotografiskt material. Här nedan följer ett utdrag ur Statens Kulturråds Författningssamling (KRFS 1982:1) om vilka ämnen som har konstaterats vara skadliga.

Luftföroreningar
- svaveldioxid
- svavelväte
- klorgas
- nitrösa gaser (kväveoxider)
- sura gaser, t.ex. myrsyra
- peroxider, t.ex. väteperoxid
- formaldehyd (formalin)
- ammoniak
- oxiderade kolväten vid ofullständig förbränning
- gaser från oljebrännare, bensin- eller dieselmotor
- gaser från plaster av olika art, bl.a. från silikoner i textilvaror
- ozon

Skadliga ämnen i inredningen
- papper, kartong
- plaster, t.ex. PVC
- klister
- furuträ
- betsat trä
- nya möbler
- elektrofotografiska apparater
- ultraviolettstrålare, t.ex. vissa lysrör

Att undvika skadliga ämnen
Graden av skadlighet varierar mellan olika ämnen och på hur lång tid som materialet exponerats och vilken koncentration luftföroreningarna haft.

För att åstadkomma en arkivlokal med en acceptabel nivå av luftföroreningar krävs att man använder filter i luftintag och ventilationstrummor. Filtrets uppgift är att avskilja fasta partiklar och att avlägsna gasformiga skadeämnen. Höga halter av svaveldioxid, högre än 10 ppb, är inte tillåtet. Svaveldioxid är dessutom ofta en indikation på att luften är förorenad.

Tiff
Det standardiserade filformat som rekommenderas vid långtidslagring är tiff. Tiff står för Tagged Image Format File for Electronic Photography (TIFF/EP).

Tiff-filerna skall inte komprimeras vid långtidslagring, utan bevaras intakta. Tiff är också det bästa formatet för att skapa högupplösta bilder för tryck.

RAW
RAW är ett bildformat som består av minimalt förändrad digital information från en bildsensor hos en digital stillbildskamera, en digital filmkamera[1], en bildskanner eller en filmskanner. Raw betyder rå på engelska och formatet kallas därför oftast för råformat på svenska. Namnet kommer från att bildfiler i RAW format inte är bearbetade och därför inte redo för att skrivas ut direkt eller för att redigeras i en bildbehandlare. Normalt sett bearbetas bilden av en RAW konverterare i en intern färgrymd i kameran med bred-gamut där exakta justeringar kan göras innan konvertering till ett ”positivt” filformat så som TIFF eller JPEG för lagring, utskrift, eller vidare manipulation, vilket oftast kodar bilden i en enhetsberoende färgrymd. Dessa bilder beskrivs oftast som ”RAW bildfiler”, trots att det egentligen inte finns ett enda RAW-filformat. Det finns ett dussintal om inte ett hundratal sådana filformat som används av olika modeller av digital utrustning (så som kameror och filmskannrar).

RAW bildfiler kallas ibland för digitala negativ, i och med att de fyller samma roll som negativen vid filmfotografering. Det vill säga, negativet är inte direkt användbart som bild, men det innehåller all information som krävs för att skapa en bild. När man konverterar en RAW bildfil till ett filformat som går att se i ett bildvisningsprogram kallas därför ibland för framkallning av RAW bilden, i likhet med att framkalla fotofilm. Detta är helt i analogi med processen som krävs vid fotoframkallning där man konverterar fotofilm till synliga utskrifter.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/RAW_%28bildformat%29

Gif
Gif står för Graphics Interchange Format. GIF-formatet kan endast visa 256 färger varför det bäst fungerar med bilder som använder ett begränsat antal färger, t.ex. logotyper, ikoner och diagram.

Gif-formatet är inte lämpligt för att spara fotografier, varken för tryck eller för visning på webben.

EPS
EPS betyder Encapsulated Postscript. EPS-formatet är oftast använt för att skapa digitala original för tryck och för att skapa och lagra vektorbaserade bilder.

Jpeg
Det kanske mest kända filformatet är Jpeg, Joint Photographic Expert Group (JPG/JPEG). Formatet används oftast för att visa fotografier och andra bilder med färgtoner på webben.

JPEG-formatet är komprimerande på ett sätt som gör att bilden tappar information. Man kan komprimera i olika grader, mer eller mindre förstörande. Jpeg stöder färglägena CMYK, RGB och gråskalor. Jpeg klarar att lagra mer färginformation än Gif, vilket gör den lämpad just för att spara bilder för visning på internet.

Varje gång man sparar om en bild i jpeg så tappar bilden både kvalitet. Man bör alltså alltid utgå ifrån en okomprimerad bild varje gång man ska göra en ny kopia av bilden i jpeg.

BMP
Windows Bit Map Picture är ett standardformat för bilder i pixelformat I Windows-miljö. BMP-formatet stödjer både lagring i helt okomprimerad form och lagring i icke förstörande komprimering, men används mest för att lagra bilder helt okomprimerade. Bilder kan i formatet endast lagras i färgläget RGB med ett färgdjup på 1, 4, 8 eller 24-bitar.

Formatet är inte att rekommendera för bilder som skall tryckas eller visas på webben.

Bilder lagrade i BMP-format för Windows kan även öppnas och användas i ett flertal program i Machintosh-datorer.

PNG
PNG står för ”Portable Network Graphics” och är ett format för digitala bilder. PNG är speciellt vanligt för icke-fotografiska bilder på Internet, som ikoner, ritningar, grafik med mera. Delvis utvecklades PNG som en ersättare för den åldrade och juridiskt omstridda GIF-standarden och har därför många av det formatets möjligheter men utan de allvarliga begränsningarna.

PNG är, liksom GIF, en typ av icke-förstörande komprimering. Med andra ord kommer en bild som komprimeras som PNG att vara likadan som originalet efter dekomprimering. PNG fungerar bäst på bilder med stora, enfärgade områden. För att vara en icke-förstörande komprimering presterar den förhållandevis väl även på exempelvis fotografier, men kommer inte i närheten av den kompressionsgrad som kan uppnås med förstörande komprimering, exempelvis JPEG.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/PNG

Strategiska beslut

centrum för långsiktigt digitalt bevarande rekommenderar att vissa frågor generella frågor besvaras inför bevarandeplaneringen:

* Är det möjligt/lämpligt att bevara allt material för eftervärlden eller måste någon typ av prioritering göras?
* Olika prioriteringsgrader kräver någon typ av klassificering och att olika bevarandenivåer införs (se Arkivlagring/Effektiv lagring)
* Vilken kvalitet och vilken funktionalitet kommer att önskas av det lagrade materialet? Kan det till exempel komprimeras eller förlorar det önskvärd funktionalitet?
* Vilken accesstid kan tolereras vid användningen? Bör det lagras online, nearline eller offline?
* Vilket behov finns på 3-5 års sikt? Beräkna kapacitet och tillväxt. Gör några användningsfall för hur olika slags användare kan komma att använda materialet i framtiden

Läs mer: http://www.ltu.se/ies/ldb-centrum/bibliotek/d23121/om

Det är en avancerad och tidskrävande process att konvertera stora mängder filer och det är också svårt att bestämma när arbetet ska påbörjas. Här ger Centrum för långsiktigt digitalt bevarande tips på signaler som anger när det är dags att konvertera till nya filformat.

Varningssignaler för filformat
Några punkter som kan utgöra underlag för att bedöma när det kan vara dags att konvertera till nytt format:

• När ett filformats användning på marknaden har minskat betydligt
• När programvaruföretaget har upphört eller slutat stödja formatet
• När filformat förändras ofta (viktigt att hålla koll på kompatibiliteten)
• När ett format är eller kan bli påverkat av patentstridigheter eller andra juridiska problem
• När formatet inte är tillräckligt flexibelt eller håller tillräcklig kvalitet för organisationens behov (exempelvis för access, indexering eller dokumentation)
• När organisationen har för många olika slags format och underhållet av dem innebär onödiga kostnader (även mer ”bevakning” ju fler format man har)
• Förlorad kunskap när personal försvinner ur den egna organisationen
• När formatet är beroende av en speciell maskinvara och/eller en särskild mjukvara eller ett speciellt operativsystem och dessa ska förändras/försvinna
• När det befintliga systemet inte klarar av att lagra i ett format som levereras
• När det levereras in format som inte uppfyller de kriterier som organisationen satt upp
• När ett formats andel minskar kraftigt inom den egna organisationen
• När kraven på metadatainformation ökar
• Ändrade ägarförhållanden för format
• Filformat som inte förändras, kan bli problem när hårdvaran förändras snabbt

Punkt ett och två ovan är de viktigaste att bevaka. Så länge filformat används flitigt har de acceptans ute hos användarna vilket går hand i hand med tillverkarnas vilja att utveckla läsare för det formatet.

När det gäller proprietära (slutna) format är den andra punkten extremt viktig att ha koll på.

Viktigt är också att inom organisationen internt bedöma vilka av punkterna som är de mest kritiska för just det egna materialet

Läs mer: http://www.ltu.se/ies/ldb-centrum/bibliotek/digitalaobjekt/2.23141/konvertera



Valet av filformat för långtidslagring är en avvägning mellan de format som verksamheten kräver och vad som för tillfället är bäst ur arkivsynpunkt. Det viktiga är att ha kontroll över detta i bevarandeplanen.

Generellt gäller s.k. öppna filformat. Just nu bedöms följande format som lämpliga ur arkivsynpunkt enligt Riksarkivet:

* PDF/A för textdokument
* TIFF för bilder
* XML för metadatastrukturer

Till detta kommer DjVu som är ett visningsformat anpassat för webb.

Läs mer: http://www.ltu.se/ies/ldb-centrum/bibliotek/digitalaobjekt/2.23141/om

Foto: Karen Knudsen.

Digitalt fortalt är en norsk tjänst som lanserades i februari 2009 av dåvarande ABM-utvikling. Syftet med tjänsten är att skapa

en arena för personliga historier och berättelser med anknytning till kulturarv från hela landet. Det är de spännande och annorlunda historierna av personlig karaktär som skapar engagemang för kulturarvet, något som man tagit fasta på i projektet.

Många berättelser utgår ifrån eller har anknytning till fotografier. I Sponlandarkivet i Fylkesfotoarkivet på Aalesunds Museum finns cirka 46 000 fotografier. Av dessa är ca. 10.000 porträtt av kvinnor. Generellt har dessa okända kvinnoansikten benämnts ”porträtt, kvinna” i museets bilddatabas. Nu har man tagit initiativ till att skildra några av dessa kvinnors historia genom berättelser som publiceras via Digitalt fortalt.

Läs mer: http://www.digitaltfortalt.no/show_single.aspx?art_id=111983&fylke_nr=